Tiden går fort!

Tiden går fort när man har att göra.
Det har inte blivit så många promenader på kvällarna för det är alldeles för mycket knott. För att slippa knotten får hästarna vara inne på nätterna. Tyvärr kliar sig Skipper mycket, det kanske är dags för ett täcke till henne.
Vi har upptäckt att Riverdance är rädd för åskan. Hon vill antingen ha sällskap av någon av oss ute eller så ska hon in. Då känns det bättre att hon får gå in. Skipper bryr sig inte lika mycket.
Skipper har verkligen blivit lugn, härom dagen så låg hon i boxen när sonen skulle titta till hästarna. Då går han in och lägger sig bredvid henne och anväder hennes mage som huvudkudde. Inte brydde hon sig om det.
Igår tog vi en promenad i regnet, det var bra så länge det regnade när sol kom fram dök också knotten upp.
Riverdance var hur pigg som helst och ville iväg. Vad sur hon blev när det inte gick. Då försökte hon att bita mig men det hjälpte inte. Hennes humör blev heller inte bättre. Så jag var ute med en riktigt sur dam. Skipper däremot använder en annan metod när hon är pigg, det är bara full fart framåt så sonen måste hänga med antingen han vill eller inte. Men hon är aldrig sur, bara pigg och glad och slänger med huvudet.
Riverdance surhet fortsatte igår kväll när det var dags för ryktning. Likaså i morse när hästarna blev insmörjda med antiflugmedel. Får försöka fjäska lite med henne.
När det har regnat mycket och hästarna ska in så brukar vi dra av dom det värsta vattnet med en svettskrapa, stackars Riverdance hon blev rädd första gången. Inte hade vi en tanke på att hon kanske aldrig hade varit med om det. Vi gjorde som vi brukar med hästarna, Skipper har aldrig varit rädd. Sedan blev det dags för torkning med handduk och då höll Riverdance på att krypa genom väggen. Tala om att hon blev liten och kort. Men hon börjar vänja sig även vid det. Skipper bryr sig inte heller om det, och har aldrig gjort det.
Att Skipper är så lugn beror säkert på min gamle Pepsi som var lugn. Jag kan se att Skipper beter sig likadant som Pepsi gjorde ibland. Då börjar jag tänka på honom igen, visst saknaden finns där då. Tänk om Pepsi hade fått träffa Riverdance och "lärt upp" henne. Jag tror att det finns vissa likheter mellan dem. Men Riverdance är emellåt också lik min första lilla ponny Pingo, ett gotlands russ. Så visst kommer många minnen tillbaka som har varit "lagda åtsidan" i många år. Pingo dog nämligen i juli 1991 på Skara djursjukhus. Han opererades, operationen lyckades men patienten repade sig inte. Det var ett hårt slag då. Men en månad senare träffade jag Eskekärrs Pepsi som lärde mig så otroligt mycket. Han var inte alltid en lätt häst att handskas med men blev med åren en underbar kompis. Jag vet att det finns vissa som kallade honom ett monster, det säger kanske en del.
Hoppsan nu blev det lite mycket minnen. Så det är kanske så att Riverdance är en korsning mellan Pepsi och Pingo plus lite eget liv.
Nu är det bäst att sluta innan det blir lite för mycket minnen.
Inga bilder idag men det kommer.

Trevlig måndag!

Det var ett tag sedan

Tiden går fort när man har att göra. Helst vill man vara ute och njuta av sommaren.

Hästarna mår bra och är ute den mesta tiden. Tyvärr är det så mycket knott här på kvällen så vi blir tvungna att ta in dom i stallet över natten.Riverdance har blivit så här fin.

Hästarna gnäggar efter varandra om dom går på olika ställen i hagen.

Sent på kvällen den 31 maj sköts ett vildsvin här. Det hängdes över natten i traktorgaraget som är på baksidan av ladugården. Hästarnas hage är alldeles intill. Riverdance gick där och luktade och undrade säkert vad det var som luktade. Skipper var som vanligt lugn och brydde sig inte.

Det här är Minus.

"Det är bra när matte glömmer fiberduken för den blir en en mjuk och skön sovplats. Så matte låt mig sova nu."

Trevlig tisdag!

Lite om djuren

Våren och sommaren har kommit fort. Gräset och träden grönskar. Alla våra djur vill vara ute.

Det här är en bild på en del av hästhagen. Hästarna kan gå även på vägen. Från början var det tänkt att det bara skulle var i hagen, innanför stängslet, men när vi blev tvungna att stänga för vildsvinen så blev det en bit hage till. Behöver man kan man stänga hästarna i den "riktiga" hästhagen.

Vildaplar växer lite överallt här.

I hagen finns det också en vacker hägg men tyvärr har grenarna blivit lite för tunga med åren och i år hände det här.

Men är man liten häst kan man använda grenen till att klia sig i.
Smulan, det blir vad vi kallar henne, är inte lätt att fotografera för hon går nästan alltid och äter. Det syns på hennes mage.

Vår vanliga hovslagare har varit här och den här gången gick det mycket bättre. Smulan var inte alls så orolig. Skipper bryr sig inte speciellt mycket om att hennes "naglar blir klippta".

Skönt att vila i solen när det är vackert väder.

Vad gör man inte för att få Smulan att titta upp. Undrar vad hon tänker?

Skipper gillar att vara med när det tappas upp nytt vatten i baljan.

Gandalf gillar som alla andra katter att ligga i rabatten.

Likaså George.

Här är George's bror Fred. Dom borde ha kallats helan och halvan.

Fred är helan.

Trevlig helg!

Mina flickor

Flickorna verkar ha tagit branden med ro. Det var bara på lördagskvällen Riverdance verkade lite orolig och lite extra bitig. Skipper var lugnare än vanligt. Men det var säkert för att vi var oroliga. Jag vet nu att de som hade hästar nära branden inte blev evakuerade tillsammans med de andra. Antagligen väntade man in i det sista innan hästarna evakuerades. Hade röken från branden legat över vår gård hade vi sett till att hästarna hade körts härifrån.

Här går hästarna i hagen i godan ro och njuter av vår gräset. Runt omkring dom växer det styvmorsvioler.

Ska försöka skärpa till mig och ta lite fler bilder på flickorna.

Riverdance är mer och mer hemma för varje dag. Hon har säkert förstått att det är ryktning varje kväll för att hon är inte så "bitig" längre då. Om hon hade tänkt att skrämma oss så kan hon glömma det.

Det blir mycket mys med hästarna. Visst är tjejerna söta.

Flickorna gillar inte när det blåser, just nu blåser det ordentligt.

Trevlig kväll!

Promenad till grannarna

Vi fick en underbar promenad till "grannarna" över viken i kväll, solen skiner. Vi ser huset över viken men för att komma dit måste man gå runt. Det är ca 800 meter dit längs vägen.

Riverdance var mycket nyfiken på omgivningen. Det var lite läskigt att passera över bäcken som går genom en trumma under vägen första gången på hemvägen gick det bra. Skipper som gärna vill att det ska hända nya saker varje gång vi är ute tyckte det var roligare att släpa ned sonen i diket, eller varför inte ned till sjön vars vatten är så högt att det nästa når upp till vägen.

Vi har en vägbom över vår väg ca 600 meter från huset och den var lite farlig att gå genom, Riverdance tittade lite undrande men passerade. Skipper som brukar sjåpa sig lite här brydde sig inte. Hon har ändrat sig och blivit mycket lugn och sansad. Hos grannarna fick vi titta på deras hundar, golden, men bara genom staketet. Skipper såg ut som om gärna hade stampat på dom. Riverdance börjar att ta efter Skipper i det fallet, hundar ska man döda. På vägen mötte vi jägarna som körde fram till gården för att parkera, det ska jagas vildsvin i kväll, och hästarna klarade bilarna hur bra som helst.

När vi gick hem så var Riverdance mycket lugn. Vi kunde till och med gå i bredd på vägen med sonen och Skipper. Men sen så tröttnade Skipper på det och försökte trava iväg och tramsade ett tag. Det var som om det måste hända något.

Vi klarade också av att passera jägarna som diskuterade kvällens jakt. Dom hade en liten tax med och givetvis gick Skipper något på tvären förbi den, för som sagt hundar är till för att dödas. Riverdance var bara lite nyfiken på alla gubbarna.

Det värsta på hela turen för Riverdance det hände när vi kom in på gårdsplanen. Jägarna hade ställt två svarta sopsäckar och två vita hinkar med bröd där för att bära ut till vildsvinen. Skipper brydde sig inte men lillan blev skrämd. Först visste hon inte om hon skulle titta på det hemska eller springa in till Skipper. Men hon var för nyfiken för att gå in. Till slut vågade hon sig fram till säckarna och hinkarna. Jag tror att hon mer än gärna hade försökt att ta en tugga på brödet men det fick hon inte, det var mjukt. Sedan var säckar och hinkar inte farliga längre.

Det blir inga bilder i dag heller, jag tror inte att jag hade kunnat att ta bilder med händerna fulla av häst.

Trevlig kväll!

Lite om hästarna

Riverdance verkar att må bra i hagen. Hon är ett litet matvrak.

Det är tur att gräset börjar att bli grönt.

Två små hästar som bara går med mulen i det lilla gröna gräset.

På bilderna ser det ut som om hästarna är vänner men ibland blir det lite surt. Igår hörde jag någon som satte bakhovarna i ladugårdsportarna.

Söndagsvädret var kallt så det blev en hästförmiddag. Vi hoppade lite med dom, egentligen var det bara Skipper som gjorde det. Först var över några bommar på marken. Skipper har varit med förut så med henne gick det bra. Vår Kokos var lite osäker men det blev bättre men att trava över var det inte tal om. Trav i grimskaft är något vi får öva på för det slutar gärna i galopp. Skipper skuttade över ett litet hinder riktigt bra men Kokos tittade på Skipper med undran i blicken. Något hopp med Kokos blev det inte den här gången. Vi prövar på att hoppa vid nästa tillfälle. Tyvärr blev det inga bilder från hoppningen för det gick inte att hantera kamera och hästar på samma gång.

Vi har också gått en längre promenad i skogen. Skipper går som en ångvält genom skogen. Det finns inget som stoppar henne, genom buskar och över små mossar i samma fart. Kokos försöker förtvivlat att hinna med. Men det kommer hon att göra. Vi får ta flera skogspromenader, i rask takt.
Vi har alla blivit bitna av Kokos när vi ryktar henne. Undrar om hon tror att hon kan skrämma oss. Tror hon det så tror hon fel. Hästar som bits är vi vana vid. Kokos bits som värst när man ryktar henne. Särskilt när sambon och sonen gör det. Mig biter hon så mycket längre. Det är klart att det tar tid för Kokos att lära känna oss och omgivningen.

Den här utsikten har jag från balkongen, ser nästan hela hagen.

Ha en bra dag!

Skipper som sjölejon

Visst kan små ponnyer låta som sjölejon när dom blir arga. Det är sant. Skipper blev arg på Kokospinglan, hon ser ut som en god kokosboll, och började att slå henne under skrik som lät som sjölejon. Visst kunde Kokos också låta men mer som en normal ponny. Här är lugnet i hagen återställt.

Kokos har fått en röd grimma. Den lila var lite stor så hon kliade av sig den. Visst passar hon i rött. Den här grimman hittade jag i min gamla sadelkammare. Någon av våra gamla hästar har haft den men inte mycket tydligen passade den dåligt.

Kokos böjar att vänja sig vid oss men hon bits fortfarande när vi ryktar. Så det är bara att vänja henne av med det utan att ta till våld. Jag har ett par blåmärken från henne. Skipper är inte så mycket bättre för hon nyps också.

Dom här buskarna är underbara klipinnar.

Kokos har tagit efter Skipper och jagar numera hund när en sådan kommer in i hagen. Lilla Pelle lever farligt.

Trevlig kväll!