Gott Nytt År!

Två små missor

Två nya familjemedlemmar har det blivit.

Cleo

Hittebarnet Snöret.
Ha en bra dag!

Häst och katt

Det var ett tag sedan jag skrev om hästarna.

Visar några bilder på Riverdance som vi har bestämt att kalla Smulan. Hon har precis som Skipper fått vinterpäls. Inte så mjuk päls som Skipper, det är mer mjukisdjurpäls på Skipper.

Sonen fick hålla i henne här så hon skulle stå still. Det är inte lätt att fotografera hästarna.

Vi trivs med Smulan även om hennes humör inte alltid är det bästa. Ute är hon alltid trevlig men inne i stallet kan det bli lite annat. Men det gäller att vara bestämd utan att slå. Att slå en häst till lydnad vinner ingen på.

Likså får man inte tänka tanken på äpplen i vårt stall. Jag gjorde nämligen ett litet experiment med Skipper. Stod framför henne och tänkte på äpplen för att se om hon förstod vad jag tänkte. Tanken var den att jag hämtade två äpplen och släppte dom i höet som hästarna hade fått. Skipper tittade intensivt på mig och jag förstod att hon ville ha. Jag hämtade äpplen och genast var Skipper med på att jag skulle släppa dom i höet. Nu kan jag inte fodra längre utan att Skipper tigger äpplen. Hon börjar inte äta sitt hö förrän hon har fått äpplen. Men det är bara när jag fodrar. Skipper gör inte så när sambon och sonen fodrar. Alla tankar på äpplen är förbjudna i stallet.:-)

Visst är Smulan fin. Hon har mindre huvud än Skipper fast hon är större. En welsh mountain ponny är en arab i miniatyr.


Här kommer några ord om vårt hittebarn Snöret. Det tog nästan två veckor innan hon började att leka. Men nu är det bus varje dag. Fast att leka med de andra katterna vågar hon inte än. Gandalf hade gärna lekt med henne men Snöret blir rädd när han försöker.

Visst tar sig Snöret friheter men de gör de andra katterna också, särskilt Gandalf. Han brukar vara på bordet men inte när det är mat. Snöret ser vad de andra gör och härmar. Fast en sak har hon gjort som de andra aldrig har gjort. Hon har hoppat efter handtaget på ytterdörren, för nu vill hon gå ut. Men än så vågar vi inte släppa ut henne.

Det är alltid roligt att vara med, kanske blir det en lekstund.

Ha en bra dag!

Hamsterflickor

Måste visa några bilder på våra hamsterflickor. De heter Busan och Smulan. Det är svårt att skilja dem åt på utseendet men när man håller dom i handen vet man vem som är vem. Busan kan inte vara stilla utan måste ut i världen och upptäcka den. Smulan sitter alldeles stilla och bara ser sig lugnt omkring.

Här är dom sin "leklåda". Det är inte i buren i utan i en speciell låda med lite olika saker i så att det inte blir det vanliga. Dom är så små att det inte går att läppa dom på golvet. Det långa röret brukar var jätteroligt att springa i.

Hamstrar "badar" i sand så man måste ha ett fat eller en låda med sand. Den används även som toalett. Men i leklådan är det bara ett sandbad.

Här vill båda småtjejerna upp i sonens hand. Dom tycker att det är kul att komma ut och se sig omkring.

Ha en bra dag!

Skipper vår lilla hopphäst

Igår byggde vi ett lågt hinder för att låta tjejerna hoppa.
När Skipper fick se hindret blev hon glad och ville genast hoppa, att värma upp var inte roligt.

Tyvärr har jag inga bilder, det är lite svårt att vara både "pådrivare", hinderuppbyggare och fotograf. Alltså ingen kamera. Det var synd. För Skipper hoppade mycket bra tillsammans med sonen. Nä vi rider henne inte utan sonen springer tillsammans med henne. Efter hindret försvinner dom i väg i full fart för Skipper vill inte stanna särskilt när det går bra. Hon frustar, slänger med huvudet och fortsätter glatt att galoppera.

Det kändes toppen att se Skipper hoppa så bra.

Än så länge kan Riverdance inte hoppa lika bra. Hon hoppar lite försiktigt med frambenen medans bakbenen springer över bommarna. Mer träning behövs. Riverdance hade heller gått på promenad i skogen.

Det var allt för den här gången.

Ha en bra dag!

Dåligt väder!

Det märks att vädret inte är så bra, tidvis regn. Hela kattmaffian är inne. Ingen vill gå ut. Fem katter utspridda i huset. Att ligga i en säng är mysigt. Fast i sonens säng kan de inte vara för han har sina hamstrar på rummet. Hade katterna haft tillgång till hans rum hade det inte funnits några hamstermadamer kvar.

Även hästarna ville in när det första häftiga regnet kom. Flickorna stod på gården och Riverdance gnäggade ljudligt för att vi skulle komma och ta in henne. Hon låter alltid ganska mycket när hon vill ha uppmärksamhet.

Igår var Riverdance på dåligt humör när vi ryktade som vanligt på kvällen. Hon skulle hugga när jag tog hovarna på henne. Visserligen brukar hon bitas när man lyfter framhovarna men nu var hon extra besvärlig. Det slutade med att jag fick ett rejält bett i underarmen och blodvite uppstod. Fast man har ju varit med förr. Aldrig ge sig. Med flera fyande så gav hon till slut upp. Det är ingen idé att tillrättvisa med slag. Så ord fick det bli, med ett hårt tonfall precis som när hunden inte lyder. Riverdance gillar inte ordet fy, så jag hoppas det har verkan. När man håller på med ponnyer måste man vara envis. Givetvis så fortsätter vi att träna på att lyfta hovar utan att Riverdance ska bitas.

Skipper brukar bara naffsa lite, hon har aldrig bitit så som Riverdance gör. Alla hästar som vi haft har varit lite "bitiga" då och då. Mästaren på att nypas var vår gamle fjording Moltas. Jo han nöp, inte bet. Men det kunde ändå göra ont. Vi lärde oss när han var på det humöret och kunde för det mesta undvika hans tjuvnyp. Det var precis som om han tyckte det var roligt att nypas för han var alltid så glad när han gjorde det.

Det här är den sista bilden av Moltas i februari 2007. Han dog i maj samma år, en helt naturlig död i hagen. Han blev 34 år och vi fick 29 år tillsammans. Moltas blev gammal för att vara fjordhäst.

Visst syns det att han är gammal men han var mycket pigg ändå till slutet. Den enda gången under alla de år vi hade Moltas behövde veterinären bara kommen en gång akut och det var när han fick en hovböld vi 31 år. Veterinären trodde inte att han skulle klara det men Moltas blev bra mycket fort, trots åldern. Givetvis fick hans tänder raspas varje år men de var inte dåliga som de kan bli på en gammal häst. Vår Moltas var ett "naturbarn". Många minnen har vi av honom och allt vad han hann hitta på.

Trevlig tisdag!

Mina vackra flickor

Flickorna vill gärna gå in på dagen då flugorna är som värst. De brukar stå på gården och vänta. Hästarna kan gå in på gårdsplanen eftersom en ingår i hagen. Det är lättare att bara släppa ut hästarna och slippa leda dem till hagen. Uppmärksammas man dom inte så gnäggar Riverdance högt och ljudligt så fort hon hör eller ser oss.

Ibland kan också Skipper gnägga för att tala om att hon vill in.
Dom brukar få vara inne en stund och få lite hö. Då är dom nöjda. Sedan är det roligt att gå ut igen.
När knotten kommer fram på kvällen så står flickorna på gården igen. Jag förstår att dom inte vill vara ute bland alla små flygfän.

Trevlig torsdag!