Promenad till grannarna

Vi fick en underbar promenad till "grannarna" över viken i kväll, solen skiner. Vi ser huset över viken men för att komma dit måste man gå runt. Det är ca 800 meter dit längs vägen.

Riverdance var mycket nyfiken på omgivningen. Det var lite läskigt att passera över bäcken som går genom en trumma under vägen första gången på hemvägen gick det bra. Skipper som gärna vill att det ska hända nya saker varje gång vi är ute tyckte det var roligare att släpa ned sonen i diket, eller varför inte ned till sjön vars vatten är så högt att det nästa når upp till vägen.

Vi har en vägbom över vår väg ca 600 meter från huset och den var lite farlig att gå genom, Riverdance tittade lite undrande men passerade. Skipper som brukar sjåpa sig lite här brydde sig inte. Hon har ändrat sig och blivit mycket lugn och sansad. Hos grannarna fick vi titta på deras hundar, golden, men bara genom staketet. Skipper såg ut som om gärna hade stampat på dom. Riverdance börjar att ta efter Skipper i det fallet, hundar ska man döda. På vägen mötte vi jägarna som körde fram till gården för att parkera, det ska jagas vildsvin i kväll, och hästarna klarade bilarna hur bra som helst.

När vi gick hem så var Riverdance mycket lugn. Vi kunde till och med gå i bredd på vägen med sonen och Skipper. Men sen så tröttnade Skipper på det och försökte trava iväg och tramsade ett tag. Det var som om det måste hända något.

Vi klarade också av att passera jägarna som diskuterade kvällens jakt. Dom hade en liten tax med och givetvis gick Skipper något på tvären förbi den, för som sagt hundar är till för att dödas. Riverdance var bara lite nyfiken på alla gubbarna.

Det värsta på hela turen för Riverdance det hände när vi kom in på gårdsplanen. Jägarna hade ställt två svarta sopsäckar och två vita hinkar med bröd där för att bära ut till vildsvinen. Skipper brydde sig inte men lillan blev skrämd. Först visste hon inte om hon skulle titta på det hemska eller springa in till Skipper. Men hon var för nyfiken för att gå in. Till slut vågade hon sig fram till säckarna och hinkarna. Jag tror att hon mer än gärna hade försökt att ta en tugga på brödet men det fick hon inte, det var mjukt. Sedan var säckar och hinkar inte farliga längre.

Det blir inga bilder i dag heller, jag tror inte att jag hade kunnat att ta bilder med händerna fulla av häst.

Trevlig kväll!

Lite om hästarna

Riverdance verkar att må bra i hagen. Hon är ett litet matvrak.

Det är tur att gräset börjar att bli grönt.

Två små hästar som bara går med mulen i det lilla gröna gräset.

På bilderna ser det ut som om hästarna är vänner men ibland blir det lite surt. Igår hörde jag någon som satte bakhovarna i ladugårdsportarna.

Söndagsvädret var kallt så det blev en hästförmiddag. Vi hoppade lite med dom, egentligen var det bara Skipper som gjorde det. Först var över några bommar på marken. Skipper har varit med förut så med henne gick det bra. Vår Kokos var lite osäker men det blev bättre men att trava över var det inte tal om. Trav i grimskaft är något vi får öva på för det slutar gärna i galopp. Skipper skuttade över ett litet hinder riktigt bra men Kokos tittade på Skipper med undran i blicken. Något hopp med Kokos blev det inte den här gången. Vi prövar på att hoppa vid nästa tillfälle. Tyvärr blev det inga bilder från hoppningen för det gick inte att hantera kamera och hästar på samma gång.

Vi har också gått en längre promenad i skogen. Skipper går som en ångvält genom skogen. Det finns inget som stoppar henne, genom buskar och över små mossar i samma fart. Kokos försöker förtvivlat att hinna med. Men det kommer hon att göra. Vi får ta flera skogspromenader, i rask takt.
Vi har alla blivit bitna av Kokos när vi ryktar henne. Undrar om hon tror att hon kan skrämma oss. Tror hon det så tror hon fel. Hästar som bits är vi vana vid. Kokos bits som värst när man ryktar henne. Särskilt när sambon och sonen gör det. Mig biter hon så mycket längre. Det är klart att det tar tid för Kokos att lära känna oss och omgivningen.

Den här utsikten har jag från balkongen, ser nästan hela hagen.

Ha en bra dag!

Skipper som sjölejon

Visst kan små ponnyer låta som sjölejon när dom blir arga. Det är sant. Skipper blev arg på Kokospinglan, hon ser ut som en god kokosboll, och började att slå henne under skrik som lät som sjölejon. Visst kunde Kokos också låta men mer som en normal ponny. Här är lugnet i hagen återställt.

Kokos har fått en röd grimma. Den lila var lite stor så hon kliade av sig den. Visst passar hon i rött. Den här grimman hittade jag i min gamla sadelkammare. Någon av våra gamla hästar har haft den men inte mycket tydligen passade den dåligt.

Kokos böjar att vänja sig vid oss men hon bits fortfarande när vi ryktar. Så det är bara att vänja henne av med det utan att ta till våld. Jag har ett par blåmärken från henne. Skipper är inte så mycket bättre för hon nyps också.

Dom här buskarna är underbara klipinnar.

Kokos har tagit efter Skipper och jagar numera hund när en sådan kommer in i hagen. Lilla Pelle lever farligt.

Trevlig kväll!

En vecka med Riverdance

Vi har överlevt en hel vecka med en sötsak.

Det var inte så svårt, det svåra var att låta bli att klappa på sötsaken i tid och otid. Hon måste få vänja sig vid oss på det här konstiga stället och bara få vara ifred i hagen.

Det har varit lite oroligt för det finns bara en häst till. En häst som dessutom är den som bestämmer.

Skipper har ändrat sig den här veckan från att ha varit en busig liten shettistjej till en lugn och bestämd shettismadame. Kan hoppas på att hon kan släppa loss lite när sötsaken har varit här lite längre.

Igår kväll när vi åkte iväg så blev sötsaken orolig, det var precis som om vi inte fick åka. Kanske berodde det på att våra sommargäster har flyttat in. Det kanske är lite oroligt med fler okända i omgivningen, det räckte säkert med hovslagaren i tisdags. Annars har bara min pappa varit den som varit okänd men han var här när hon klev av transporten så helt okänd är han inte. Han verkar vara helt accepterad. För i veckan när han skulle bära bort gammalt hö ur hagen i en presenning. Var båda hästarna med och till slut stod dom på presenningen. Det var inte helt lätt att köra bort dom heller. Till slut fattade dom i alla fall att på presenningen fick dom inte stå.

Vi fick besök av en kompis som bor i London igår, hon är i Sverige på besök hos sina föräldrar. Det var klart att hon måste komma hit och titta på sötsaken. Hon började att rida på våra hästar för tjugo år sedan. Vi har många roliga minnen ihop från hästar och ridturer. Tillsammans pratade vi om de hästar som inte finns med oss längre. Givetvis hälsade vi på hästarna i hagen. Först var sötsaken lite tillbaka dragen och ville inte hälsa på "nykomlingen" men efter en stund gick det bra.

Riverdance är som en liten sötsak. Smeknamnet på henne just nu är Kokos.

Så här såg hon ut igår kväll när vi åkte, här vill hon att Skipper ska komma med och titta när vi åker.

Ha en bra dag!

Dag två och tre med Riverdance

Det blir ett kort inlägg den här gången utan bilder.
I måndags var vi på promenad med hästarna. Riverdance var både lite orolig och mycket nyfiken. Skipper var för ovanlighetens skull otroligt lugn. Hon brukar gärna vilja springa in på alla djurstigar hon ser. Eftersom hon helt plötsligt bara gör ett ryck iväg så får man inte gå och sova för då blir man släpad in i buskarna.
Igår kom hovslagaren, det var den tredje som jag ringde de andra hade semster. Riverdance var lite spänd och orolig. Först ville hon inte alls vara med men sedan blev det bättre. Så nu har hon fina hovar.
Hästarna får inte vara ute på natten för vildsvinen finns i närheten. Jag vet inte hur hästarna reagerar på dom. Det är utsläpp vid åttatiden på morgonen och de tas in ca tolv timmar senare. Fast Riverdance vill gå in på dagen ibland.
Hästarna stod och kliade varandra igår så det går bättre och bättre fast jag tror att Skipper försöker att vara den som bestämmer. Några riktiga slagsmål har det inte varit endast lite kickande och det blir det alltid med nya hästar.
Här regnar det nu men jag har inte satt paraply över Riverdance.
Jag lovar att det ska bli mer bilder men jag har inte orkat fotografera så mycket för jag är rejält förkyld.

Trevlig onsdag!

Riverdance

En ny liten vän har kommit in i våra liv.

Hon är så där söt som bara welsh mountain kan vara.

Riverdance är namnet.

Resan hem gick bra och även första natten har varit bra.

Skipper blev väldigt glad när det kom en häst till. Enligt min pappa som sett till Skipper under dagen hade hon väntat, så när transporten kom blev det fart.

Här är hälsningen lugn. Men det har varit lite sparkar, lite kom inte för nära. Särskilt Skipper har varit nyfiken.

Ursäkta Bettan men jag bytte grimma för jag tycker att den fina blå bara ska vara för speciella tillfällen. När det kan bli bråk och lek är det bättre att inte ha för fina grimmor. Den här lila grimman har Skipper vuxit ur.

Idag är vädret inte lika fint som igår. Vinden är så kall att man håller på att frysa ihjäl. Man vill vara ute och titta på flickorna men vädret gör att man snart går in igen.

Riverdance tittar efter sina gamla kompisar och undrar om det inte finns fler hästar här.

Nu ska jag gå och titta till dom igen.

Trevlig söndag!

Eskekärrs Pepsi

Nu finns bara alla fina minnen kvar av en silkesmjuk kompis.

Jag glömmer dig aldrig.