Riverdance verkar att må bra i hagen. Hon är ett litet matvrak.
På bilderna ser det ut som om hästarna är vänner men ibland blir det lite surt. Igår hörde jag någon som satte bakhovarna i ladugårdsportarna.
Söndagsvädret var kallt så det blev en hästförmiddag. Vi hoppade lite med dom, egentligen var det bara Skipper som gjorde det. Först var över några bommar på marken. Skipper har varit med förut så med henne gick det bra. Vår Kokos var lite osäker men det blev bättre men att trava över var det inte tal om. Trav i grimskaft är något vi får öva på för det slutar gärna i galopp. Skipper skuttade över ett litet hinder riktigt bra men Kokos tittade på Skipper med undran i blicken. Något hopp med Kokos blev det inte den här gången. Vi prövar på att hoppa vid nästa tillfälle. Tyvärr blev det inga bilder från hoppningen för det gick inte att hantera kamera och hästar på samma gång.
Vi har också gått en längre promenad i skogen. Skipper går som en ångvält genom skogen. Det finns inget som stoppar henne, genom buskar och över små mossar i samma fart. Kokos försöker förtvivlat att hinna med. Men det kommer hon att göra. Vi får ta flera skogspromenader, i rask takt.
Vi har alla blivit bitna av Kokos när vi ryktar henne. Undrar om hon tror att hon kan skrämma oss. Tror hon det så tror hon fel. Hästar som bits är vi vana vid. Kokos bits som värst när man ryktar henne. Särskilt när sambon och sonen gör det. Mig biter hon så mycket längre. Det är klart att det tar tid för Kokos att lära känna oss och omgivningen.
Vi har alla blivit bitna av Kokos när vi ryktar henne. Undrar om hon tror att hon kan skrämma oss. Tror hon det så tror hon fel. Hästar som bits är vi vana vid. Kokos bits som värst när man ryktar henne. Särskilt när sambon och sonen gör det. Mig biter hon så mycket längre. Det är klart att det tar tid för Kokos att lära känna oss och omgivningen.
Den här utsikten har jag från balkongen, ser nästan hela hagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar